Det är ett hårt liv att vara honungsbi. Man arbetar och strävar, samlar nektar och pollen, äter inga andra djur eller insekter. Men man blir bestulen på sin honung, uppäten av fåglar eller ihjälklämd av ovarsamma biodlare. Eller som igår, fångad på flustret av en enorm bålgeting och uppflugen till päronträdet för att troligen bli getingmat. Men dom ska väl leva dom också, bålgetingarna ....

Mail till Bengt Haglund, vår "mentor". Han svarade raskt och sa att vi skulle ha tålamod. En ny ung drottning börjar inte sitt äggläggande förrän efter 30 dagar.

Nu har det gått 20 dagar.

Tålamod....åkej då.

och R.I.P Celeste......dig hann vi aldrig se ens, men det måste väl ha varit du som svärmade?

Nu är det i allafall tomt på yngel i samhället och bina surrar väldigt mycket. Fortfarande finns det bin på väg ut ur sina födelseceller, men sen tar det ju liksom stopp. Vad jag förstår så kan de inte dra upp någon drottning heller nu, eftersom det inte finns ägg eller yngel i passande ålder.

I söndags trodde vi att det fanns ägg i cellerna, men efter 4 dagar borde det väl ha hänt något med dem? Nej, det finns nog ingen äggläggande, livgivande drottning kvar. Då finns det ju inga arbetsuppgifter, mer än att samla nektar och pollen, det är nog därför de är så oroliga och låter så mycket......

En snabb titt i Biancas - där var det helt annorlunda. Massor av yngel i olika stadier och lugnare ljud i hela samhället. Det var ju i allfall bra.

Nu måste vi vidta åtgärder.

Den här gången var vi hemma hos Bengt Haglund på Munsö. Han visade oss hur man odlade drottningar och ordnade så att vi fick prova märkning och vingklippning och ställa tusen frågor om slungning. De var verkligen mycket lärorikt och trevligt! Sen fikade vi med egen matsäck, men blev bjudna på både brietårta och gräddtårta av snälla odlare!

Det är tydligen mest vanligt att vingklippa drottningen, för att hålla koll på svärmningen framför allt. Man ställer sig frågan om det moraliska i det hela. Hon går ju normalt hela sitt liv inne i kupan och behöver då inte kunna flyga. Man gissar att det inte heller gör ont att få ena vingen lite klippt. Men ändå...... Fast det finns ju värre sätt att manipulera naturen. Men var går gränsen då?

Vi hade just kollat igenom Auroras kupa innan vi åkte till träffen. Ingen drottning syntes till nu heller, i alla fall inte Aurora. Om det är en ny drottning där så gömmer hon sig för oss. Men vi fotograferade och då tycket vi oss se ägg. Vi visade fotografierna för våra kompisar, en del såg också ägg (med god vilja?) och en del sa att det inte var ägg. Hm. Men det bästa rådet var att vi ska vänta några dagar och titta igen för att se om det är någon utveckling på gång. Annars är det väl drottninglöst.

Det ser nu ut att vara många bin i Biancas samhälle. Vi skyndar oss att göra iordning en låda till. Varför gjorde vi inte det i vintras? Vad höll vi på med då egentligen?

Men nu är vi tillfälligt ikapp iallafall.

Vi la ett spärrgaller efter låda två. Men först tittade vi efter Bianca och där gick hon så fint i nedersta lådan. Så tog vi ut fyra honungs och pollenramar ur låda två och satte dit fyra nykakade ramar i stället. Vi gissar som vanligt, men nu borde de ha lite mera plats att samla honung och lägga ägg på.

På med spärrgaller på låda två och så den nya lådan på. Nu känns det bra.

Men Aurora hittade vi inte. Hon är nog borta, vi har inte sett henne alls efter vintern. Den drottning som svärmade tror vi kom ifrån Auroras kupa och vi tror att hon flyttade tillbaka. Men vi såg ingen drottning, det känns ju omöjligt bland alla bin eftersom den nya inte är märkt. Det är svårt det här! Men bina jobbar på och vi såg mycket täck yngel och lite öppet yngel. Kanske såg vi ägg? Vi vet inte om det var små krokar där i några celler, eller om det var ljusreflektioner. Hoppas det var ägg....

Nästa gång tar vi med kameran, det är lättare att se efter ordentligt när man kan förstora bilderna i datorn.

Torsdag kväll. I morgon är det ledigt. Nationaldag. Vi sitter i växthuset med ett glas Casal Garcia. Det är mysigt att titta på bina som flyger ut och in. De som är på ingång navigerar lite försiktigt för att sedan ta sig in genom flustret. De som ska ut har en hastighet som en raket och är borta på ett ögonblick.

Plötsligt ser vi ett bi som grabbar tag i ett annat bi och flyger bort med sin "kompis"???? "inkräktare"????? eller vad det nu var- i ett säkert grepp och så var de borta.

Var det någon som inte hörde hemma i kupan? En rövare? annan inkräktare? eller vad?

Det verkade ju som att bina flyttade hem till Auroras kupa i allafall. På dagen idag var det väldigt många bin runt kupan så vi satte på en låda till för säkerhets skull. Så nu är det fyra lådor, rena höghuset!

Vi har ett spärrgaller mellan låda två och tre, undrar om det är lagom eller om det blir för trångt? Det blir till att googla och läsa på i boken. Vi skulle behöva biträffar varje vecka.........

I går tyckte vi att vi hade nybörjartur som kunde fånga svärmen så lätt. I morse och mitt på dan var det full fart utanför den lilla kupan. Men vid 5-tiden var det tyst. Vi lyfte på taken och där var det tomt på bin!

Vår granne, tidigare biodlare sa att vi ställde kuporna för nära varandra och att de flugit "hem". Jaha. Snopet.

Men drottningen då? Den nya, är hon också tillbaka i den gamla kupan? Eller?

Eller har de helt enkelt flyttat någon annan stans? Vi hoppas på att de är i våra kupor, då har vi i allafall inte mist en massa bin.

Vi gick igenom Auroras kupa ordentligt igår, men såg ingen röd drottning. Däremot ganska många drottningceller. Så tog vi bort ett konstigt vildbygge där det var flera viseceller. Nu undrar vi ju vad som ska hända, vi tittar igen om någon liten vecka.

Igår, söndag, kom vi hem vid ettiden, öppnade verandadörren och hörde ett bisurr som nästan dånade! Vi såg ett bimoln med massor av bin som var högt ovanför kuporna! Vad är det här? Svärmar bina? Vilket ljud! Vad ska vi göra nu?

Vi ringde en av de erfarna i bodlarföreningen :Bengt Haglund. Han sa helt lugnt att vi skulle försöka fånga svärmen om det gick och inte var risk för livet,eller skador - ha dem i en papplåda i skuggan till kvällen och sen hälle dem i en ny låda eller hälla ihop dem med Biancas samhälle som ännu är lite mindre.

Efter ungefär 15 minuter hade bina samlats i en klunga runt en grenklyka i grannens päronträd, 10 meter från kupan och 5 meter upp. Vi klädde oss, tog fram största stegen och en lite mindre, hittade en papplåda och med hjälp av en kratta skakade vi ner bina i lådan. Stefan höll lådan, Berit skakde grenen med hjälp av krattan. Tjoff, där ramlade en massa bin ner i lådan och en väldig massa bin flög upp. Oj vad många bin det flög runt oss!

Vi ställde lådan på marken i skuggan med en lådbotten som lock. Men när vi tittade upp i trädet tyckte vi att det var så många bin kvar. Tänk om vi inte fick med drottningen? Vi klev upp igen, nu med en hink. Det kändes lite vingligt där på den knöliga gräsmattan. Vi hade lyckats ändra läge på stora stegen - och vips - där låg nästan Stefan på marken! Men Berit höll i som en liten extra säkerhet och faktiskt, det hjälpte! Hämta andan, börja om, och nu kom nästa duns med bin. Men nu fick det vara, om hon inte kommit med nu så var det väl inte meningen. Vi åkte på den vanliga bi-träffen och fick en massa goda råd och trevligt prat. När vi kom hem hade alla bin krupit in i de hål som papplådan hade, vi hade alltså drottningen där inne!

VI gjorde i ordning en botten och ett enkelt tak och satte i 10 vaxramar. Till kvällen hällde vi i alla bin. Det gick bra, några hamnade utanför, men efter någon halvtimme - timma hade alla krupit in.

Har vi tre samhällen nu då? Vad sa nya drottningen heta? Nåt på C....Cecilia? nja....Celeste? JA!

Nu ska vi vänta på att hon parar sig och börjar lägga ägg. Men de måste ju bygga också? Det tar nog tid.

I bildgalleriet ser man lite av vad som hände.

Vi tittade igenom hela Auroras kupa utan att hitta henne. Är det vi som inte ser eller har hon blivit utbytt? Det finns i allafall en massa ägg och yngel. Men konstigt byggda ramar. Har vi satt dem för glest så att bina byggt så knasigt? Vi lägger en bild i galleriet så syns det kanske.